sussiiis

Det var sommaren 2007 vi efter 1års tjat från min sida bestämde oss för att åka ner till det omtalade stället Östragårdens ponnystall(ett försäljningsstall som tyvärr inte finns idag). Hade bara hört en massa gott om detta stället och jag var helt bensäker på att när jag skulle köpa ponny, skulle jag köpa den ifrån Charlotte och så var det bara :) Jag hade provridit andra ponnyer från ett annat ställe, men det var inget för mig. En varm sommardag stod vi där på gårdsplanen och jag fick mig mitt första möte med östragården, det var lika bra som jag hade förväntat mig att det skulle. Jag provred 4 ponnyer den dagen, men det var ingen som direkt klickade, så en besviken Sophie åkte hem igen..

Vi väntade hela sommaren och halva hösten, men den 28okt 2007 drog vi ner dit igen. Denna gång hade jag fastnat för en skimmel som hette Oh, just go big. Men jag hade även sett att en brun liten fara som kallades för Debbie precis hade kommit hem från dess fodervärd efter några veckors utlåning. En ponny som stått där ganska länge utan att blivit såld, hon var så pass speciell att ingen riktigt fastnat för henne. Tydligen trivdes hon inte med att ha olika ryttare på ryggen, därav hon blev utlånad ett tag! Iaf, så fick jag reda på när jag kom ner att jag skulle rida 4hästar. Först Debbie, sen Chalia, Cordessa och Bigge!




Egentligen var det inte tänkt att jag skulle prova några c-ponnyer alls, men det var mer sagt än gjort! Charlotte tyckte jag skulle testa Debbie eftersom hon trodde att det var en ponny för mig :)

Jag började rida Debbie. Eftersom jag var van vid min lille söta, late, sega b-ponny så var det som att gå från en gammal rostig volvo till en ferrari, riktigt stor skillnad minsann! Därför blev min ridning lite däran, jag var inte riktigt anpassad till en turboponny ännu, men provridningen gick trots allt bra och jag fastnade för denna lilla ponny. Hoppade ca 80cm och efter det sken jag som en sol, det var denna ponny jag skulle haaaaaaaa! Fortsatte att rida de andra, men ingen sa riktigt klick. Mina föräldrar tyckte Cordessa var fin, men jag var helt såld i Debbie så jag såg inget i de andra hästarna. Jo, jag var fortfarande lite sugen på Bigge, men det slocknade mer & mer.

Senare den kvällen ringde vi till Charlotte. Vi skulle köpa Debüdantin! Och snacka om att jag var lycklig???

Sent en torsdagskväll den 31okt 2007 åkte vi ner till Östragården för att hämta denna lilla ponny. Hon stod i stallgången när vi kom eftersom ett gäng nya ponnyer från tyskland kommit ner samma kväll och det var fullt i stallet. Men vi lastade, skrev på papper ochså, sen rullade vi på hemåt! Då var hon verkligen MIN :`) Hemresan gick bra och hon kände sig hemmastadd ganska fort faktiskt!

Dagen efter skulle jag rida. Hon var superfin och jag var strålande glad! Men det var inte det lättaste att rida henne, hon var en ganska svårriden dam att ge sig på, väldigt speciell, men det var det som gjorde henne så personlig! Åkte av 4ggr på 3veckor, kände mig ganska så skillad, haha :) Och i början skulle hon inte gå över en enda bom, men efter lite spekulering så fick jag reda på att hon knappt aldrig markarbetats i tyskland, endast hoppad så att säga. Men den dagen hon inte gick över en enda bom, då bröt jag ut i gråt för jag trodde att det var något fel på henne, men förstod ju såklart senare var det berodde på ;)
Ridningen fortsatte att rulla på. Hon kunde resa sig och busa runt lite, men så länge jag kände mig trygg gick det bra! Uteritterna var hon helt galen på, jaa gud, det ska vi nog inte ens tala om, haha. Vildponniii!
Hoppningen gick bra och vi hoppade över 1m hur enkelt som helst.
Men så en dag råkade vi ut för en liten olycka. Vi skulle ut och rida, men hon började bråka och resa sig och så! Till slut reste hon sig alldeles för högt att vi gick över, rätt över stenmuren.. Livrädd vart jag, men Debbie lyckas på något sett vrida sig om i nedfallet och landade lyckligtvis på hovarna. Jag dessvärre landade rätt bland alla stenar och smällde i höften rätt rejält :/ Tog ett tag innan vi junde rida ut ensamma efter det, för troligtvis blev hon rädd för något i samband med olyckan, så vi fick rida ut med sällskap ett tag ibörjan!
Men "efter regn kommer solsken". Det dröjde inte så jättelänge tills vi verkligen litade på varandra igen och kunde rida ut själva :)



2008 rullade på bra. Vi var ute på en del tävlingar i hoppningar. Ibland gick det super, ibland dåligt. Hon var ponnyn med humör ;) Våran första hopptävling ute blev helt crazyy, hon stod och stegra som en galning och studsade runt som en tok! Fick ingen känsla på framhoppningen alls, för hon vart rädd för alla andra hästar. Jaa, det var verkligen en spännande upplevelse!


Vet iaf att vi kom 4:a i en LD hösten 2008. Jäklar vad glaaaad jag var då, hade det inte vart för att hon busade lite ibörjan så hade vi kommit högre upp i placeringen, men jag va grymt nöjd ändååå :D


Året 2009 gick även det bra. Min ridning utvecklades och även Debbie, vi blev mer och mer samspelta! Dock så svajade hoppningen rätt rejält efter en hel del felbedömning och missförstånd, men vi bygger upp det sakta, men säkert och det är vad vi håller på med idag. Mitt självförtroende är tyvärr inte på topp efter ett par dykningar rakt ner i hindrena osv. Iaf, så började vi starta klubbdressyr med helt okej resultat! Debbie blev även finare och finare i ridningen ;)


2010 har gått från klarhet till klarhet. Ponnyn är finare än finast och det går bara bättre & bättre. Nu har vi kommit upp en bit på ribban, men dock har vi en hel del kvar! Hon har verkligen utvecklats och jag med! Verkligen stooor skillnad sen vi köpte henne. Trots en hel del motgångar har hon varit den ponnyn som lärt mig mest, vad är det man säger..? Man lär sig mer på en busig ponny där man får lite mer att bita i! Sanning säger jag bara, för det är precis vad det varit för mig. Debbie är ingen lätt ponny, men ack så mycket man lär sig :) Idag går hon som en klocka, målet är ett fortsatt arbete inom dressyr och också tävling. Börjar konkurrera lite om placeringarna i dressyren och så småningom komma ut på ngn LD hopp. Hon kan hoppa och jag med, men tillsammans måste vi jobba upp förtroendet för varandra så vi verkligen är redo för högre höjder :]

Kapacitet finns det iaf att plocka ut av stumpan ;)

Måste även poängtera att jag tävlat 3st starter i hopp detta år. 2/3 nolla! Så vi är nog på rätt spår ändå :)

Nähepp, nu orkar jag inte skriiiva mer! Hoppas det räcker och kommentera nuuuu!!!

Jag och Debbie firar 3år tillsammans idag juuuuu! Älskade, älskade, lilla ponnyyy ♥

Ponnyn med DETDÄR lilla extra! ♥ Tänk om alla fick ta del av en sådan guldklimp :)
Debbie kommer nog förbli kvar i våran ägo tills döden skiljer oss åt. Hon är en sådan pass speciell ponny och hon har verkligen borrat in en plats i varenda i familjens hjärta och då är det givet att en sådan här ponny är alldeles för personlig för att sälja. No way att hon är tillsalu, sådetså! Istället ska vi ta föl på henne och ge henne den kärlek och ompyssling som behövs, för när man är prinsessan i stallet så måste man också stjäla den mesta uppmärksamheten ;)